My haters are my motivaters
Vart du är går så kommer du att höra dåliga saker om dig själv. Det spelar ingen roll vem du är, vad du gör eller vad du tycker om, så är det bara. Det är ingen som kommer att klappa dig på axeln och säga att dem är stolta över dig eller vara glad för din skull. För när dem väl har något att säga så är det inget positivt. Avundsjuka finns överallt. Det gäller bara att kunna handskas med det. Jag får ta emot kritik varje dag även om det kanske bara är 1 av 100 kommentarer som är dåliga, så får även jag läsa&höra en massa skit. Men jag har aldrig tagit åt mig och vet ni varför? För vad som än står skrivet så ändras jag inte utav det. Under nästan hela mitt liv försökte jag att vända kappan efter vinden, d.v.s passa in. Men vad du än gör så kommer det alltid finnas någon som inte tycker om dig. Man kan inte vara älskad av alla. Det finns alltid någon där ute som kommer att tycka illa om dig. Inte för att det är fel på dig. Det är inte fel på dig, det är fel på dem. So whatever. Jag ser avundsjuka och kritik som ett slags beröm. För jag vet själv att jag aldrig skulle klanka ner på någon som jag inte bryr mig om eller är sotis på.
Do whatever you fucking want. Gör vad du vill bara det tillhör din moral. Livet är för kort för att vända kappan efter vinden och passa in.
